Ett föredrag av Gustaf Jillker 2018-02-07, Betelkyrkan, Östersund (Staare 2018)
Bakgrund
Östersunds baptistförsamling (BETEL) grundades 1863. För hundra år sedan samlades där en mindre grupp från samernas landsmöte, som höll till i Missionskyrkan. Det var lappmissionären Jon Larsson som bjöd in till ett extra möte i Betelkyrkan under landsmötesdagarna, vilket utgjorde en opposition mot det religiösa bland samerna. Det var många tidningsreferat från mötena. Det fattades många radikala beslut under landsmötet men som rann ut i sanden t.ex. tidningsprojektet.
Samisk väckelsehistoria är mest dokumenterad som inomkyrklig väckelse. Det var en del av en andlig väckelserörelse i samhället som också påverkade samerna. Ett märkesår för väckelsen var 1918 men även 1917, årtal som sammanfaller med de politiska revolutionerna. Ett förmöte till landsmötet hölls 1917 och då hade man inte bjudit vissa auktoriteter t.ex. landshövdingen. Däremot var Karl Lindhagen kallad, som var borgmästare i Stockholm stad och samernas företrädare i riksdagen. Under 1904-1907 hade han radikaliserats och bildade Socialdemokratiska kommunistpartiet. Till mötet kom även de främsta ledarna från Norge t.ex. Daniel Mårtensson (se nedan). Väckelsen och ledande personer för samiska rättigheter
Daniel Mortenson
… baptistpredikant i Norge som hade flera inflytesriksa släktingar bl.a. Martin Jonsson i Östersund – drev en tidning, ”Waren Sardne” som startades 1910 – spred och väckte en andlig radikalism som kom att forma det samiska samhället, han sa bl.a. att sociallism är det naturliga för samerna – detta skapade motsättningar i landsmötet – 1922 bad han om förlåtelse för att han hade uppträtt som en ivrig socialist Många samer t.ex. de från Frostviken, flyttade förbi politiskt röda områden, t.ex. Ådalen, och tog intryck av det.
Jon Larsson
… dog i spanska sjukan, insjuknade nio månader efter landsmötet – samerna förlorade i honom troligen en stark ledare (klok, balanserad och humoristisk) Varför har dessa frågor inte undersökts tidigare?
Lage Eklöv
… rektor vid Hållands folkhögskola (tillägg: fr.o.m. 1938) – engagerad i samerna – Hålland knutet till en inomkyrklig väckelse vid Fjällgården, KMA (se nedan)
KMA — Kvinnlig Missions Arbetare
… väckelsen började 1897-98 genom kvinnliga missionärer som kom till Jämtland, de hade fått en personlig kallelse från en samekvinna – nyårsmässor och ålderdomshem på Fjällgård – knutet till kungahuset, vilket skapade förtroende och auktoritet – stort stöd att driva ålderdomshemmet och anställa lappmissionären t.ex. Nils Jonasson 1895 och Jonas (Jon) Fjällgren, reseombud EFS, 1925
Svenska Missionssällskapet
… missionsskolor i Änge, Laxsjö, Edsåsdalen – knöt lärare dit bl.a. Nils Mårtensson, vars son Levi Mårtensson läste teologi och språk och blev bibelöversättare, detta som en frukt av rörelsen
Roseanska väckelsen – Ernst Arbman
… en son son till honom blev kyrkoherde i Undersåker och ”pastor laponicum”, den titel som sedan Bo Lundmark fick
Alla ställde inte upp på den inomkyrkliga väckelsen. Mötet i Betel vid landsmötet visade den oppositionen. Baptismen var en utmaning mot Svenska kyrkan. I Jämtland växte den fram på slutet av 1800-talet bl.a. i Körva, Lockåsen och Oviken/Myssjö. Det fanns två baptister som präglade den och som lyfte fram samiska rättigheter: Anders Backman och Jonas Stadling.
Jonas Stadling
- korrespondent vid Aftonbaldet
- engagerade sig för samerna i kulturkampen i Härjedalen (mot brukspatronen Faruk)
- han väckte en stark opinion för samerna
- han representerar forfarande idag kampen för glesbygden
- han försvarade bönderna mot ”baggböleri” och såg till att lagstiftningen ändrades
Norrland fortsätter att koloniseras av bolagen än idag.
Ett samiskt par i Kövra som påverkades av baptismen var:
Nils Tomasson (fotograf) och hans hustru Lucia (hon var medlem) Baptisterna påverkade även Frostviken. Där etablerades två andra väckelser, Pingströrelsen och Frälsningsarmén. Även Ramsele och Edsele samt Åsele berördes. I Ramsele fanns mor Britta som hade en särskild kallelse att söka upp samerna. Åsele var en marknadsplats (i början av januari) där samerna från Vilhelmina höll till. En särskild Lappmissionsförening bildades. Man sökte upp samer och delade ut böcker och traktater. Detta dog sedan ut eftersom det var svårt att hitta de nomadiserande samerna. Man inriktade sig därefter allmänt mot lappmarksinvånare. Det är vanligt med en glidning med missionssatsning från samer till bofasta. Samerna användes ganska mycket för att markandsföra missionen. Det finns starka beskrivningar av det från 1910. Baptistförkämpar gick före i samhällsförändringar
Några viktiga samer i detta sammanhang:
Edvard Massoni
… läkare från Arjeplog som arbetade för de samiska rättigheterna – ”samernas Marthin Luther King” – ifrågasatte försvenskningen/förnorskningen
- hade sett missionen i Kina och ifrågasatte lappmissionen
- hade kommit på kant med missionen i Nord-Norge
- hade samma tankar som Daniel Mortenson
- det fanns starka förttyck mot samer men Massoni vände på det och visade på det som samerna hade att förmedla: Idag behöver samerna se annorlunda på problematiken. De kan genom sin närhet till HERREN förmedla kraft. Samerna är fredsälskande. Norrmännen har ödelagt mycket för samerna. Om man inte förstår det samiska folket, kan man vanvårda den samiska anden. Samerna vill frammåt och måste själva ta tag i det. Låt samerna hitta sig själva!
Inre mission behövs bland alla folkslag i Sameland (Daniel Mortenson ville förmedla detta). Missionen ville mörda det samiska språket! Ofattbart att kristendomen fått ett så starkt fäste bland samerna. Det behövs idag ett andlig uppvaknande, en mer medmänsklig väg.
Jakob Bendiksen
- renägare i Neråker, Norge
- började skriva 1925 efter att ha mött pingstväckelsen
- började skärskåda kyrkans lära
- barndop = tvångsdop
Den första och enda samiska pingstförsamlingen bildades 1925 i Ankarede. De första medlemmarna där deltog på landsmötet i Staare bl.a. Anders och Anna Thomasson från Håkafot, som hade blivit frälsta några månader innan. De lät döpa sig ett halvår efteråt, vilket blev en skandal eftersom man såg det som en villfarelse.
Varför var baptismen en opposition mot landsmötet (ordförandestolen)?
Jakob Bendiksen tog upp försoningsläran, hur man blir frälst, att pånyttfödelsen behövs, man måste själv möta HERREN. Det blev den stora kraften i väckelsen. Missionsförbundet var öppna för förändringar och betonade det individuella personliga ansvaret.
Det är viktigt för samer att ha en personlig kontakt med det andliga. Låt därför det naturliga hos samerna komma fram, det behöver förlösas. Här finns potentialen hos det samiska, samerna har det som gåva till mänskligheten. Detta ihop med JESUS blir en ännu starkare kraft. Detta får inte gå förlorat. Vi måste söka kraftkällan där den finns. Med detta arv finns det en kraft som berör människor. Men vad ska stödjas? En systemförvandling andligt/politiskt?
Andreas Wilks
- ordförande för landsmötet, som hölls i Missionskyrkan, var frälsningssoldat
- han var ung då och var inne i sin process
- Frälsningsarmén också varit kritisk mot kyrklig konservatism
Hans Magnus Nilsson
- valdes först till ordförande till landsmötet men tackade nej
- från Vilhelmina, morfar åt GJ
Några som inte baptisiska och som var mindre radikala:
Gustav Park
- teologie studerande, samisk präst och kyrkoherde i Svenska kyrkan
- förespråkade moral och sedlighet
- den kyrkliga konservatismen hämmade utvecklingen bland samer
Laestadianismen
- visades genom att samer från Norrbotten ej var med på dansen som var efteråt
Slutsats
Vill lyfta fram en befruktande andlighet som skapar optimism. Vi behöver bort från offermentaliteten! Låt GUDS ANDE beröra oss!
Gustaf Jillker
enligt EVG:s renskrivna anteckningar 2018-05-08