Lewi Pethrus, som var Pingströrelsens ledare, hade en stuga i Fättjaur i Vilhelmina-fjällen. Han umgicks med samer som med alla andra.
Som närmaste granne där hade Lewi Pethrus ett samiskt par. De var bönder precis som han själv så de hade gemensamma intressen; hjälptes åt med jordbruksmaskiner och sånt.
Johannnes Johansson hette grannen. Här låtsas de jämföra sina största fiskar inför en journalist.
Lewi Pethrus fick ha tältmöten på grannens gård. När han ändå var på plats passade man på att ha väckelsemöten. De flyttade senare till Kittelfjäll och höll på i 80 somrar!
En gång stormade det så hårt att tältet lyfte och blåste bort.
Som en hälsning brukade Pethrus skicka lådor med äpplen från sin gård i Bredden utanför Stockholm.
Lewi Pethrus utanför en torvkåta på väg att fiska.
Johannnes Johansson hade kolt och Lewi Pethrus kostym, vid högtidliga tillfällen.
Sommaren 1947 när Lewi Pethrus kom hem från Lappland kallades han upp av prins Oscar Bernadotte. Prinsen bad Filadelfia i Stockholm att starta verksamhet bland samerna. Pethrus som själv funderat på det gjorde slag i saken.
Henning Löfström som var hemma i södra Lappland fick jobbet. Han var en lågmäld och trovärdig man som lärde känna alla människor i Vilhelminafjällen. Han jobbade där i flera årtionden. Ett av hans barnbarn är i dag känd som lovsångsledare.
Lewi Pethrus gjorde ingen stor affär av missionen i Lappland. Men det här är några få glimtar av hans samiska kontakter. Utan stabilt stöd av Pingströrelsens ledare hade inte så många samer kunnat sprida budskapet om Jesus och vad Anden ger.